Vackra fötters fotspår
Den utsträckta kroppen är Spänd
tiden står stilla
Han är tung
svettig
trött.
De ser en fulländad gestalt
lätt som Lyckan Han långt ifrån känner.
Han pustar ut
de vita trikåerna nuddar golvet, ljudlöst
ett sista fiolstråk.
Sidenbanden är omsorgsfullt snörade
Han sliter upp dem
fulla av blåmärken som Bultar och
aldrig läkta skavsår, vattenfyllda blåsor.
Han masserar sin fötter, ömt och försiktigt
biter hårt i läppen
med tåspetsskorna i vänster hand - så lämnar Han
sin Scen när alla gått hem
då kan ingen se Hans Blodiga fotspår
(av Lovisa Lindmark, 15 år)
Jättefin dikt. Lovar stort om flickan som skrivare. Är hon dansare själv månne, som får mig att förstå hur dansfötter känns? Eller helt enkelt duktig diktare?
SvaraRaderaJag vet förstås inte huruvida hon dansar eller ej, men jag är lite tveksam. Jag har nämligen fått för mig att herrar sällan har tåspetsskor. (Dansar de alls på tå?) Men som du skriver - dikten är underbar.
SvaraRaderaMen lägg av! De dansar på tå så det står härliga till. I alla fall balettdansarna!
SvaraRaderaJa, ja, OK! Jag ger mig - de dansar väl på tåspetsarna då.
SvaraRaderaHa, ha...! Jag har lite rätt i alla fall. Se här citat från svenska balettskolan i göteborg.
SvaraRadera"Har killar också tåspetsskor?
Vanligtvis så använder inte de manliga dansarna i klassisk balett tåspestsskor, istället riktar de in sig på höga hopp och piruetter"
Ok, jag ger mig utan minsta tvekan! :O)
SvaraRadera