Om du till äventyrs inte kommer ihåg den klassiska folksagan om skräddarmästaren och den lille herrn, så påminner jag lite. Den lille mannen städslar skräddarmästaren att sy honom en kostym. Lördag efter lördag återkommer den lille mannen till skräddaren och ser sitt tyg och sina förhoppningar successivt gå upp i rök. Sagan har förbryllat generationer. Hur kan den lille herrn acceptera att allt hans fina tyg försvinner bit för bit? Månne finns här ett dolt budskap.
[...eller ej!]
Finns garanterat ett dolt budskap, eller en sensmoral.
SvaraRaderaJag kan känna igen mig, som lider av "kan-inte-säga-nej"-syndromet. Kan inte alltid säga nej, trots att jag vill, borde, hela mitt jag vill skrika nej. Kanske kunde den lille herrn bara inte säga ifrån?