Har du tur går det så här!
för bästa förståelse; läs inläggen i inverterad ordning. eller... förresten, never mind. Det finns nog ingen "bästa förståelse".
måndag 30 november 2009
söndag 29 november 2009
lördag 28 november 2009
fredag 27 november 2009
onsdag 25 november 2009
måndag 23 november 2009
lördag 21 november 2009
torsdag 19 november 2009
onsdag 18 november 2009
tisdag 17 november 2009
söndag 15 november 2009
lördag 14 november 2009
fredag 13 november 2009

Du är det finaste jag vet.
Du är det vackraste i världen.
Du är som stjärnorna,
som vindarna,
som vågorna,
som fåglarna,
som blommorna på marken.
Du är min ledstjärna och vän.
Du är min tro, mitt hopp, min kärlek.
Du är mitt blod och mina lungor,
mina ögon,mina skuldror,
mina händer och mitt hjärta.
Friheten är ditt vackra namn.
Vänskapen är din stolta moder.
Rättvisan är din broder.
Freden är din syster.
Kampen är din fader.
Framtiden ditt ansvar.
Du är det finaste jag vet.
Du är det dyraste i världen.
Du är som stjärnorna,
som vindarna,
som vågorna,
som fåglarna,
som blommorna på marken.
onsdag 11 november 2009

Att andas
Det har fallit ett lätt regn under natten. Himlen är alltjämt överdragen av moln, och då och då kommer några fina stänk.
Jag står under ett snart överblommat äppelträd - och andas.
Inte bara äppelträdet utan också gräset runtom ger ifrån sig en aromatisk ånga efter regnet, och det finns inget namn för den ljuvliga vällukt som fyller luften. Jag drar in den med fulla lungor, förnimmer dess arom med hela mitt bröst, andas, andas, än med öppna, än med slutna ögon, jag vet inte vilket som är bättre.
Detta är den enda frihet, den enda men också dyrbaraste frihet, som fängelset berövar oss, att få andas på detta sätt, andas här. Ingen jordisk föda, inget vin, inte ens en kvinnas kyss är för mig ljuvligare än denna luft, som är fylld av blomdoft, fuktighet och friskhet.
Vad gör det sedan, att det blott är fråga om en liten stackars trädgård, inklämd mellan femvåningshusens burar.
Jag hör inte längre motorcyklarnas knatter, radiogrammofonernas vrål och högtalarnas smattrande. Så länge man ännu kan andas under ett äppelträd efter ett regn, är livet alltjämt värt att leva!
av Alexandr Solzjenitsyn, översättn: Hans Björkegren, nedhamrat på tangentbordet: bästisen.
Det har fallit ett lätt regn under natten. Himlen är alltjämt överdragen av moln, och då och då kommer några fina stänk.
Jag står under ett snart överblommat äppelträd - och andas.
Inte bara äppelträdet utan också gräset runtom ger ifrån sig en aromatisk ånga efter regnet, och det finns inget namn för den ljuvliga vällukt som fyller luften. Jag drar in den med fulla lungor, förnimmer dess arom med hela mitt bröst, andas, andas, än med öppna, än med slutna ögon, jag vet inte vilket som är bättre.
Detta är den enda frihet, den enda men också dyrbaraste frihet, som fängelset berövar oss, att få andas på detta sätt, andas här. Ingen jordisk föda, inget vin, inte ens en kvinnas kyss är för mig ljuvligare än denna luft, som är fylld av blomdoft, fuktighet och friskhet.
Vad gör det sedan, att det blott är fråga om en liten stackars trädgård, inklämd mellan femvåningshusens burar.
Jag hör inte längre motorcyklarnas knatter, radiogrammofonernas vrål och högtalarnas smattrande. Så länge man ännu kan andas under ett äppelträd efter ett regn, är livet alltjämt värt att leva!
av Alexandr Solzjenitsyn, översättn: Hans Björkegren, nedhamrat på tangentbordet: bästisen.
tisdag 10 november 2009
Hammarby gick före i vaccinkön
Bravo, bravo! Ordning och reda!
Det är klart att riskgrupperna ska få förtur. Vi i vårt västerländska, civiliserade samhälle har klart för oss hur prioriteringsordningen ska vara. Har vi bara många starka män kvar i livet så kan vi väl alltid göra några nya barn ifall något skulle duka under.
måndag 9 november 2009
söndag 8 november 2009
fredag 6 november 2009
onsdag 4 november 2009
tisdag 3 november 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)